följ min väg till framtiden

jag sitter just nu o kollar runt lite på playahead, där jag inte har varit inne på evigheter,
och så kikar jag in på "rip jesper" teamet. och det är sjukt
jag har inte fattat det
förän NU.
och även fast jag inte känner honom så blir det tomt inom en.
och det är helt sjukt
hur en så jävla ung människa
inte lever mer.

jag har inte fattat än
att man inte är odödlig
och jag har inte fattat än
hur jävla tur jag hade, att jag hade änglavakt
den där kvällen för några år sedan.
men jag lever
och det gör mina vänner också.
tur är väl det.
för annars
så vet jag inte alls hur jag skulle leva.
och inte för att "peka ut" någon
men om tillexempel
emelie skulle försvinna,
eller sofia
eller malin
eller jossan
eller amanda
eller sofie
eller alla andra också för den delen
det är sjukt.
Var rädda om er älsklingar
Jag har er under mina vingar.


Anyway.
jag mår illa för att jag just kom på detta.
och livets status då?
ja, just nu är det väl.. jag vet inte. Ensamt som vanligt
och ingen verkar ju bry sig ändå så va e de för mening att beklaga sig över det liksom?

[musik: kent- 747]


Hejdå.