följ min väg till framtiden

Jag tänkte skriva en liten text.. om i våras, men jag kom fram till att den var för personlig och eftersom jag inte vet vem som läser min blogg så suddade jag ut den istället.
Får se om jag kommer på ngt annat mer.. opersonligt.

13 minuter senare, uppdate:
....
jag har.. aldrig varit "personlig" eller rättare sagt känt mig personlig, när det gäller mina dikter/texter.
jag har tagit avstånd från mina egna känslor när jag har skrivit dom, även fast jag egentligen har skrivit om mina egna känslor, framkallat dom på ett sätt där jag kan förmedla dem utan att förmedla dom "direkt"
nu för tiden känns allting för personligt
som att ni förstår hela mig, alla mina hemligheter, hela mitt inre, bara om ni får läsa ett enda ord.
Jag kan ge er ett exempel på en gammal dikt jag har skrivit, detta var alltså ungefär 2007/2008 någon gång..

Det här är dock inte hela texten..


"Efter att ha förlorat
min pojkvän
min bästa vän
och mina skratt

så gick världen vidare
klockan fortsatte att ticka
i den där takten som är så jobbig
som inte låter dig sova om natten

och jag räknade varje sekund som du inte låg här bredvid mig
även fast
jag inte ville ha dig här"